Här kommer vi att då och då låta olika människor berätta om något som de finner extra spännande och vill förmedla till andra, t. ex. om en särskilt god bok, några riktigt bra körnoter eller en platta som ingen borde missa. Allt naturligtvis sådant som kan beställas på hemsidan.
Suggested reading and listening published by musicians and writers and other people. Books, sheet music and CD:s - all available at ejeby.se.
Lästips
Så här års fylls tidningar och radioapparater av listor över årets händelser. En hemsida med ambitioner ska naturligtvis inte vara sämre. Så jag bad några av alla som jag haft att göra med under året om hjälp att lista årets - tja, årets väsentligheter och oväsentligheter.
JOAKIM PIRINEN:
Årets bok - Simon Gärdenfors: "Nybuskis" (Ordfront Galago)
Årets musikbok - Magnus Haglunds bok om Åke Hodell (Natur & Kultur), en hundradel före Torsten Ekboms om John Cage (Albert Bonniers Förlag)
Årets fackbok - Johan Stenebo: "Sanningen om IKEA" (ICA Bokförlag)
Årets skönlitterära bok - Fredrik Sjöberg: "Russinkungen" (Nya Doxa)
Årets läsupplevelse - Alexis Kivi: "Sju Bräder" (utgiven 1870, Nordens bästa roman)
Årets musikupplevelse - Mike Flowers på Strand i Stockholm
Årets konsert - Michael Jacksons konsertfilm (ja, faktiskt)
Årets cd - B Tommy Andersson "Satyricon" (Phono Suecia)
Årets föreställning - Litteraturaftnarna på Rönnells antikvariat i Stockholm
Årets överlevare från förra året - Lars Noréns dagböcker
Årets resa - Till det märkliga naturfenomenet Borrås sköra i Halland
Årets viktigaste händelse - Klimatmötet i Köpenhamn
Årets besvikelse - Klimatmötet i Köpenhamn
Årets initiativ - Nyöppnandet av musikklubben Ugglan på Hornstull strand i Stockholm
Joakim Pirinen är tecknare och författare. Har illustrerat Göran Greiders och Mikael Strömbergs bok "Men först lite musik".
Läs mer och beställ "Åke Hodell" här
Läs mer och beställ "En trädgård av ljud. En bok om John Cage" här
Läs mer och beställ "Men först lite musik" här
HANS LUNDGREN:
Årets besvikelse 1 – Nedläggningen av Rikskonserter
Årets besvikelse 2 – Boken "Sångare"
Årets cd – Svanholm Singers sjunger Tormis
Årets föreställning – Voces nordicae: "Catching eyes"
Årets förhoppning inför nästa år och alla andra år – Ett samlat körförbund i Sverige
Årets förläggare – Bo Ejeby
Årets förmån – Att få dirigera Pendereckis "Agnus Dei"
Årets initiativ – Körforum i Visby
Årets konsert – "Östgöta Kammarkör 20 år"
Årets läsupplevelse – Tidskriften "Opus"
Årets musikupplevelse – "MÃ¥nadens Bach", sex konserter med Östgöta Kammarkår, m.fl.
Årets uruppförande – "Rökstenen" av Karin Höghielm
Årets överlevare, alla år! – Lars Johan Werle: "Canzone 126"
Hans Lundgren är Director Musices vid Linköpings Universitet, ledare för Lihkören och Östgöta Kammarkör.
Läs mer och beställ "Sångare" här
Läs mer och beställ "Svanholm Singers & Tormis" här
Läs mer och beställ "Agnus Dei" här
Läs mer och beställ "Canzone 126" här
ROLF MARTINSSON:
Ã…rets konserthuschef - Dragan Buvac i Malmö Symfoniorkester. En stark, uppfinningsrik och modig person med spännande nytänkande men också med stor förståelse för den traditionella västerländska konstmusiken inom det klassiska och nutida fältet.
Årets symfoniorkester - Kungliga Filharmonikerna i Stockholm. En orkester i tiden som ser de svenska tonsättarna, musikerna och dirigenterna och som visar vägen in i framtiden med sin årliga stora internationella tonsättarfestival samt den årliga tonsättarweekendfestivalen.
Rolf Martinsson är tonsättare och professor i musikteori och komposition vid Malmö Musikhögskola. Har skrivit förordet till Weberns "Vägen till den nya musiken".
MARTIN BAGGE
Årets förläggare - Bo Ejeby. För ett oförtrutet och långsiktigt arbete med att ge ut kvalitetsböcker inom musikgenren sett ur ett brett perspektiv. En orädd och kompromisslös entreprenör för jazzen, visan och konstmusiken - utgivningen av Olle Adolphsons, Gunnar Erikssons och Stefan Forsséns musik, CD och böcker saknar motstycke. Vi som sjunger och spelar jublar!
Martin Bagge, vissångare, visarkeolog, initiativtagare, musiklärare.
JAG kunde inte låta bli att göra en egen lista:
Årets musikbok - Klas Gustafssons bok om Monica Z: "Enkel vacker öm".
Årets cd - Steve Dobrogosz' Beatles-tolkningar, "Golden Slumbers".
Årets besvikelse - "I väntan på Godot" på Göteborgs Stadsteater.
Årets läsupplevelse - Lars Noréns "Dagbok", högt skvallervärde, men framför allt en hänsynslöst självutlämnande text, konstfärdigt utformad.
Årets förhoppning - att samarbetet mellan Kulturskolan i Hammarkullen och Göteborgs Symfoniker och Gustavo Dudamel verkligen kommer att förverkligas.
Årets initiativ - "Rosor och riddare", Martin Bagges och Svenska Visakademiens festival kring Evert Taube och den provensalska trubadurlyriken.
Årets vackraste dag - en kall februarisöndag i Visby.
Bo Ejeby, förläggare
Läs mer och beställ "Enkel vacker öm" här
Läs mer och beställ "Golden slumbers" här
När jag gick på musikhögskolan sjöng jag i "Stockholms alla körer". Blandade körer. I undervisningen på Ackis nämndes aldrig ordet damkör. Inte manskör heller för den delen trots att vår lärare då var dirigent för en av världens bästa manskörer. (Ja, riktigt så illa var det kanske inte. När det var fest - då plockades ju manskörsrepertoaren fram!)
Jag har aldrig på allvar förstått varför manskör och damkör inte jämställs med blandad kör. Eller - förstått har jag nog, för det finns flera historiska skäl till det. Men jag tycker det är konstigt att inte fler blandade körer också ger sig på dam- och manskörsrepertoar. Att som dirigent utnyttja möjligheten att jobba med flera körinstrument och den spännande repertoar som finns för dessa är ju en förmån. Om man har fördomar om mans- och damkör beror det oftast på att man inte satt sig in i repertoaren eller inte brytt sig om att pröva instrumentet utan bara grundar sin fördomsfullhet på enstaka upplevelser på nationaldagar och i hembygdsparker.
Själv sjöng jag manskör redan som tonåring med min far och två bröder. Att vi alla var andrabasar hindrade oss inte alls. Den stora manskörskicken fick jag på 70-talet då O.D. kom hem efter en megaturne i USA och öppnade konserten i Stockholm med Camille Saint-Saëns Saltarelle. Sen var det kört, och nu har jag varit dirigent för Linköpings Studentsångare i trettio år. För tio år sedan var jag med och startade den akademiska damkören Linnea och ledde den under de första sju åren. En ny värld öppnade sig - igen!
I damkören bör man förstås ge sig i kast med den klassiska repertoaren, t.ex. representerad av Johannes Brahms. Av 1900-talets stora mästare finns det musik av Benjamin Britten, Javier Busto, André Caplet, Gustav Holst och många fler. Karin Eklundh har gjort oerhört välklingande arrangemang av Bred dina vida vingar och Widéens Gläns över sjö och strand. Sten Källman har gjort en fantastisk adaption av den haitiska sången Ezili och Karin Rehnqvist har en stor produktion av överkomliga sånger för damkör. Morten Lauridsens "nyamerikanska" Dirait-on finns för damkör. Knut Nystedt har en stor damkörsproduktion liksom Francis Poulenc. Agneta Sköld har gjort ett härligt Magnificat för damröster, cello och harpa och flera andra damkörskompositioner, bl.a. Hodie Christus natus est. När jag använder begreppet damkör menar jag i första hand musik för fyra stämmor avsedda att sjungas av vuxna kvinnor. Därtill finns det förstås ett repertoarområde som gränsar till flickkör och diskantkör.
Läs mer och beställ Bred dina vida vingar här
Läs mer och beställ Gläns över sjö och strand här
Läs mer och beställ Ezili här
Läs mer och beställ Dirait-on här
Läs mer och beställ Magnificat här
Läs mer och beställ Hodie Christus natus est här
För manskör bör man absolut känna på de originella sångerna från Georgien, Brittens The Ballad of Little Musgrave and Lady Barnard, Sven Hagvils A free man, Johan Pejlers Stå upp min älskade eller Gabriel Wilczkowskis Hur kan jag säga med text av Karin Boye. Bob Chilcott har gjort ett fantastiskt stycke med titeln Five ways to kill a man. Britten har flera manskörsstycken liksom svenskar som Daniel Börtz, Karin Rehnqvist, Sven-David Sandström, Rolf Martinsson, m.fl. Själv har jag också bidragit med både dam- och manskörsmusik.
Läs mer och beställ The Ballad of Little Musgrave and Lady Barnard här
Läs mer och beställ A Free Man här
Läs mer och beställl Hur kan jag säga här
Läs mer och beställ Stå upp min älskade här
Det finns ny, bra musik både för manskör och damkör även om förlagen tvekar inför utgivning eftersom marknaden inte är så stor. Men som vanligt - marknaden styr. Sjunger vi inte dam- och manskör så finns det till slut ingen musik att köpa!
I den blandade kören finns det en manskör och en damkör. Använd dem och du har plötsligt tre instrument i stället för ett! Dessutom finns det en pedagogisk och vokalteknisk finess med att den blandade körens mellanstämmor får prova på att vara ytterstämmor. Det ger positiva återverkningar på klangen i den blandade kören.
Våga pröva - du blir rikligt belönad.
Hans Lundgren
Director musices, Linköpings universitet
Dirigent för Lihkören och Östgöta Kammarkör
Läs mer och beställ Hans Lundgrens Fragment för kvinnoröster här
Läs mer och beställ Hans Lundgrens Funeral Blues här
Läs mer och beställ Hans Lundgrens Klara kören! här
Byn Hrisokellariá ligger högst upp i åsen på östsidan av bergsryggen Tzarnaoura. Häruppifrån ser man över Messinska viken till Mani, den vilda, steniga, sydligaste udden på Pelopónnesos. Längst ner där byn övergår i olivlundar och gethagar ligger Agios Mamas, vårt åsnegrå hus, namngivet efter ett kappadokiskt helgon, den heliga Mamas, herdars och föräldralösas beskyddare.
Här råder ofta stor tystnad. Eller rättare: De ljud som förekommer är så väl sorterade. Fåglalåten domineras av nötskrikans skrän och - åtminstone om våren - av den högljudda sammetshättan. Svårbedömda sångare gömmer sig i kyskhetsbuskarna, när katten närmar sig varnas tickande. I skymningen kommer minervaugglan, men inte låter hon mycket. Gårdvarar skäller i skilda väderstreck och tupparna, det tre grekiska tupparna, den svarta, den röda och den vita, gör sin tjänst i gryningen. Nånstans spikar man på ett tak. En traktor startar. Detta är en sorts tystnad, trots allt.
Men musik?
Tidigt på söndagsmorgonen går kyrkklockorna i gång. Oftast väller det utför sluttningen en flod av toner, snabba upprepade löpningar a-f-e-d, med d som en kvarliggande bordun, jag kommer att tänka på näsblödning, hur det nu kan komma sig. Den därpå följande mässan sjungs under en timmes tid i obarmhärtiga högtalare, inte särskilt välklingande, men Gud ser säkert till den goda avsikten, kan man tro. Sorgebud, ack så vanliga, annonseras med gles, entonig, ensam klocka.
Fester i byn förstärks även de av högtalare. I bästa fall spelas då fiolmusik med för oss nordbor främmande skala och envishet. I sämsta fall väller ett schlagerelände ut över gula och röda tak, rutschar genom hagarna och återkastas av det branta berget i söder.
I denna relativa tystnad gör sig redan efter några dagar musikalisk abstinens gällande. Då gäller att ha försett sig med musik på CD-skiva. Repertoaren växlar från gång till annan: Keith Jarrett, Miles Davis, Putte Wickman, stråkkvartetter, Bach - bara de bästa är goda nog. Obligatoriskt inslag: nordisk körklang under ledning av Gunnar Eriksson. Rilkeensemblens Det korta livet, Oslo kammerkor: Kyst, Kust, Coast. Nu senast Tiden far i träden, Anders Hultquists rekviem till texter av Olle Adolphson.
Minnesvärt: efter en het dag med stenläggningsarbete på terrassen kom aftonsvalkan, solen sjönk bakom Tzarnaoura, de första ljusen skymtade på Mani. Det svala vitvinet från grossisten i Kalamata hälldes i glas på fot, isen klirrade. Och ur en svart Panasonic berättade Musikhögskolans kammarkör om den svenska sommaren: Nu är kommen den lyckliga tid, quo flores floriantur, marken görs grön och solen görs blid et silvæ floriantur löpte lyckligt som en svansviftande hund i hagarna, medan Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor gick - samtidigt! - med trygga, fast lätta och fjädrande, steg ända ner till getterna och åsnan under olivträdet, ända bort till Stelios gula vakthund vid slutet av stigen. En pipa gnällde psalmodiskt och klangen förkunnade: I denna ljuva sommartid/Gå ut, min själ, och gläd dig vid/ den store gudens gåvor. Och sen vidare: Stefan Forssén, Olle Adolphson och Taube, Taube, Taube ända fram till Kom ut till stränderna, de ödsligt sköna till ackompanjemang av sopraner, höga och raka som karyatider: Genom de fagra riken på jorden/Gå vi till paradis med sång.
Vi nordbor lär ha flyttat över vår religiositet på Naturen; till Wallin och Kolmodin adderas psalmisterna Hermodsson, Adolphson, Sjöström och Taube. Och innerligheten i denna relation växer med avståndet, tänker vi, medan kantorn blåser i sin melodica när han anför uppenbarelsen.
Sven Smedberg
Beställ Det korta livet här
Beställ Kust här
Beställ Tiden far i träden här
Beställ Inbjudan här
Beställ Vidal här
Beställ Spela fritt här
Sven Smedberg är poet, översättare och frilansskribent. På Bo Ejeby Förlag har han publicerat diktsamlingen Vidal. Han har även översatt Stephen Nachmanovitchs Spela fritt till svenska. Hösten 2007 är han aktuell med en ny bok på Heidruns förlag (www.heidruns.se): Allhelgonanatt - Gobeläng, en lång dikt; Roj Friberg har bidragit med tio bilder till denna bok.
Det första tipset som publiceras har jag tillåtit mig att ge själv. Annars är det tänkt att detta ska bli en plats för andra att tipsa om god musik, intressant läsning och bra noter. Bo Ejeby
En av årets Polarpristagare är den amerikanske tonsättaren Steve Reich. Han brukar hänföras till den s. k. minimalismen, men det gillar han inte själv. Musiken är i vilket fall ofta repetitiv och gärna byggd av mindre celler. Men där finns också mycket annat spännande, fasförskjutningar till exempel.
Jag kan lätt erinra mig den allra första gången jag hörde musik av Steve Reich. Det var en sommar runt 1980 i Lars Janssons gamla gårdshus i Ljungskile. Jag tror faktiskt det var i ett Sommarprogram på Radion; undrar vem som spelade en sådan platta! Min musikaliska världsbild förändrades i ett slag. Så vackert! Så suggestivt! Så friskt och nytt! Och nytt kan jag fortfarande tycka att det klingar, mer än 25 år senare.
Det var inte bara det repetitiva och det rytmiskt intensiva som fångade mig. Minst lika mycket var det klangen av alla marimbor och andra mallets, av basklarinetten och sopranrösterna. Och så den aningen kryddade harmoniken, som ligger närmare jazzen än till exempel den annars mer typiska minimalisten Philip Glass�?? musik.
Av Steve Reichs många plattor är det fortfarande ett par av de äldre som jag tycker är de starkaste: Music for 18 Musicians (1978) och Music for a Large Ensemble (1980), som också inkluderar den tidiga, fascinerande Violin Phase och Octet. Otroligt skickliga musiker ger Reichs musik liv på dessa inspelningar.
Beställ Music for 18 Musicians här
Beställ Music for a Large Ensemble här
Från senare år är kanske Reichs Different Trains det mest spännande. Här har han arbetat med fragment av samtal, minnen från 30-talets tågresor och berättelser om judarnas deportationsresor i Nazityskland. Kronos-kvartetten bidrar till den starka suggestionen. På samma CD får man också ett mycket vackert stycke komponerat för och spelat av gitarristen Pat Metheny: Electric Counterpoint. Här har Metheny spelat in inte mindre än 10 gitarrstämmor och två elbasstämmor och sedan lagt på en 11:e gitarrstämma ovanpå det hela.
Beställ Different Trains och Electric Counterpoint här
Möjligen är det inte rättvist att just Reich får Polarpriset. Kanske borde det gå till den som först(?) arbetade med repetitiva mönster, Terry Riley, vars mästerverk In C nu också finns i en version för röster och slagverk med Ars Nova och Paul Hillier.
Beställ Ars Novas In C här
Bo Ejeby
[1]
Box 31036, 400 32 Göteborg SWEDEN
info@ejeby.se
Visitors:
Lagerhuset, Heurlins Plats 1, 4tr
Telephone/fax: +46 31 20 61 45,
Mobile phone: +46 706 85 91 47
Design Urbane Guerilla DesignGroup
Host: Gika.se
NEWS Subscribe
.png)
Varukorg 
